Ännu en dag vi håller oss hemma.

Jag har vart lite febrig och dålig och Emilio har klagat på ont i magen nästan hela veckan.
Har bara gått och väntat på att magsjukan bryter ut här hemma men än så länge verkar det vara lugnt.
Vi är inne på vår andra vecka hemma hos pappa och för första gången längtar jag faktiskt hem.
Saknar min säng,min soffa,pojkarna saknar sitt rum,saknar att baka - alla mina bakprylar m m.

Men mest av allt saknar jag att bara få vara...Kunna gå ifrån...Kunna ha ett privatliv.

Att leva i ett rum alla fyra börjar kännas lite och jag tror nog vi alla behöver få andas lite.Få lite utrymme.
Var hemma och kikade igår och det ser hemskt ut,smuts och byggdamm precis överallt,och grejer överallt.
Blev bara mer deprimerad med tanke på att de inte ens kommit halvvägs i stambytet.
Men vi försöker hålla oss glada och tacksamma över att vi ändå har tak över huvudet och inte behöver bo kvar i ett enda stort kaos där hemma.Och försöker tänka positivt...Bara tre veckor kvar tills vi är hemma igen.